Matglada barn

Emma äter verkligen allt. Allt utom broccolisoppa det villa säga. 


Jag tycker att det är lite tudelat ibland när Marcus och jag lagat en god Moule som vi tänker avnjuta själva efter tjejernas läggdags och den lilla tjejen kommer upp och "också bara vill smaka liiiiite" och äter upp betydligt mer än sin tredjedel eftersom "det är hennes favoritmat". Hon är redan laddad över att få äta sniglar hos farfar i Frankrike nästa sommar och kräftor, både havskräftor och vanliga slinker ner i en imponerande hastighet.

Jag har nog inte direkt reflekterat över det riktigt innan jag på kräftskivan förra helgen fick frågan hur vi fått henne att äta på det sättet - och vi har nog inte gjort något särskilt. Hon får smaka på all mat och vi har nog aldrig kört "du tycker inte om det för du är liten" utan det är fritt fram 


Sen tycker ju jag och Marcus om mat och att laga mat och det kanske har smittat av sig på henne? Det händer när hon har kompisar som ska äta här att de rynkar lite på näsan när det inte är köttbullar/pannkaka, så kanske har ett finger med i spelet


Kalasplanering

Då är kalasplanerandet igång igen. Emma fyller 7 år och har önskat pockemon kalas. Så jag har börjat smida planer om tårta och lekar och Gud vet vad. Kraven höjs ju mer och mer på kalas.. tydligen är det töntigt med fiskedamm nu gjorde Emma klart här om dagen. En stor del av mig blir stressa över den nivån kalasen är på nu för tiden. Jag tycker det räcker bra med korv med bröd, fiskedamm och tårta - men icke.

Den andra delen älskar ju att pyssla. Och planera kalas. Och baka. 

Så det blir pockemon kalas för tjejkompisarna och kalas för familjen dagen efter. Och här tänkte jag vara lite wild n crazy och bara bjuda våra föräldrar. 
Vi brukar ju bjuda alla, men det blir ju 25 st (!) om alla föräldrar, syskon och kusiner ska komma och jag vet inte om jag tycker att det är värt det. 

Låter ju helt jättenegativ nu. Men det ska städas och bakas och även om alla får plats (om än med skohorn) och man inte bakar allt så hinner man ju inte prata med alla så en del säger man bara hej och sen hejdå till. Bättre om man är en liten skara och låter födelsedagsbarnet vara i centrum. 

Testar att göra på det här sättet nu så får vi se hur det blir i framtiden


Föräldrafika och missade grejer

Det finns enormt många fördelar med att vara student och förälder. Men när det är obligatorisk närvaro så är det obligatorisk närvaro. Då försvinner allt vad flexibilitet heter it genom fönstret. Och jag vet att många jobb ser likadana ut. Har Marcus lektion så har han lektion, så enkelt är det. Men vid många jobb finns det (inbillar jag mig) en viss flexibilitet och möjlighet att planera om man har framförhållning om inte annat.

Men som student blir det skolk. Jag kan inte gå en halvtimme tidigare osv. Är så tacksam för att vi är två i dessa lägen.

Idag var det föräldrafika på Iris avdelning. Mellan 14.30-16.30. Och jag hade seminarium till 16.
Nu har ju jag varit på en hel del föräldrafika och jag vet att alla föräldrar är på plats senast 15.30 och vid 16.30 då har alla barn med föräldrar gått hem. Nu kunde Marcus hoppa över dagens möte, så det löste sig.

Det här gör mig så stressad! Med 3 barn har vi haft nån förskole/skolaktivitet varje vecka! Det är föräldramöte, loppis, fika, cabaré osv. Till många av dessa aktiviter ska det fixas mycket runt, ta med hembakat osv... Nu är vi två vuxna som kan hjälpas åt. Men undrar om hur man får ihop det med heltid och om man är ensam...


RSS 2.0