Dödsfall i familjen

Under sportlovet gick barnens farmors hund Daisy bort. Hon var till åren och dessutom rätt sjuk så här på ålderns höst. 
Berättade för tjejerna och de tog de relativt bra. Iris har pratat en del om Daisy är en ängel nu eller ett spöke eller om man kan vara både och... 


I början på veckan så gick min morfar bort. Alltså barnens gammelmorfar, efter en tid med cancer och en hel del fall olyckor. Och hög ålder. Han blev trots allt 92 år. 

Morfar har till senaste året varit en aktiv del av tjejernas liv. Han har många gånger promenerat hit för att träffa småtjejerna och lekt med dem. Alltid med fika/glass/blåbär/presenter.  Och en massa tid för dem. 
Alice vill inte ta in det alls. Hon har bestämt att kan inte får prata med henne om döden. Iris undrar om han leker med Daisy i himlen.
Och även Emma som är så pass stor har tagit det bra. När hon var yngre så reagerade hon rätt negativt på sjukdomar med tankar om döden och väldigt mycket oro så är skönt att det gått bra. Hon vill gärna följa med på begravning och pratat om det i skolan. 

Känns viktigt att det får vara så odramatiskt som möjligt, för för mig blev det väldigt dramatiskt när min farmor gick bort eftersom det blev så locket på... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:




Trackback
RSS 2.0