Total panik

Idag efter middagen skulle jag dra igång en tvättmaskin. För att komma åt tvättmaskinen och källaren, där maskinen står måste man öppna en lucka i köksgolvet och gå ner för en brant trapp.

Jag har enda sen jag varit liten tyckt att källaren var obehaglig. Är ett gammalt hus och källaren är liksom riktigt tjocka stenmurar. Fuktigt och kallt även den varmaste dag. 

Höll på att sätta på maskinen när Marcus råkade slå igen luckan med ett brak. Och jag fick en sån panik. Tror det var dryga minuten innan han öppnade luckan och släppte ut mig men blev så hysterisk. Skrek i totalpanik "släpp ut mig" och stampade med fötterna sådär som småbarn gör när de är riktigt rädda. När han väl öppnat luckan (evigheter kändes det som) tog det flera minuter innan jag samlat mig tillräckligt för att komma upp för trappan. Stod där nere och hyperventilerade och grinade. Helt obegripligt att jag blev så rädd! Vet ju att källaren inte är farlig, det finns trots allt fönster i de tjocka stenväggarna och tror det går att öppna nerefrån även om det nog är tungt! 

Tog över timmen innan jag sansat mig!
(null)

Enda gången tidigare jag fått sån panik var när vi var på Frammegården  och några ungdomar bankade på porten 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:




Trackback
RSS 2.0