Begravningen

Här i veckan var det begravning för min morfar. Så fint och stämningsfullt. Och en så bra präst! Han la verkligen tungvikten på det positiva med morfars liv, att han själv sett verkligen varje dag (utom kanske alldeles på slutet) som en gåva och varit så tacksam för att han fått så många år med mormor, fått 3 fina barn som det alla gott bra för. 8 barnbarn och fick uppleva hela 11 barnbarnsbarn födas. Det är verkligen häftigt att se ens gener gå vidare på det sättet.. 

(null)

Efter ceremoni och fika åkte vi upp till mormors grav och lämnade blommorna. Så fint.

Och Emma tyckte att det var sorgligt, men fint. Är så glad att hon fick möjligheten att vara med. Då resten av släkten bor längre bort (eller har riktigt små barn) så blev hon ensamt barn, men både prästen och kvinnan som skötte fikat tog lite extra intresse för henne... har en ganska stark åsikt att döden ska vara naturlig och inte något tabu

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:




Trackback
RSS 2.0