Trygghetscirkeln

Är precis hemkommen efter kursen jag anmält mig till. En kurs i bra föräldraskap, anknytningsteori och hur man bemöter sina barns behov. 


 Jätteintressant och lärorikt. 

Även om jag inte tror att det är vi som sitter där som behöver kursen... kände dock att de som satt där och jag hade lite olika prioriteringar..

Jag vill liksom få lite konkreta tips på diverse vardagssituationer, hur jag ska räcka till med 3 barn men bara en mamma osv. 

Till exempel igår var det kaos. Alla tjejerna var på stridsstigen och jag var inte sugen på att medla. Igen. Slutade med att jag (fint och moget ögonblick) vägrade att sätta mig vid bordet om de inte bad om ursäkt. Marcus fick medla. Jag vill liksom ha konkreta råd för hur jag ska hantera det på ett något mer moget sätt. En (rätt stor) del av mig har ingen lust att analysera vart jag kunde gjort annorlunda innan jag hamnade där eller vad tjejernas behov egentligen är i det läget. Utgår från att de är lika trötta som jag, men man får ändå inte bete sig riktigt hur som helst... 

alltså de andra föräldrarna kände så mycket skuld, jag känner mer att "visst det kan finnas rum för förbättring men jag gör så gott jag kan"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:




Trackback
RSS 2.0