Förlossningen med Iris

Då var det alltså dags för en förlossningsberättelse för Iris. Jag tycker i särklass det här var den jobbigaste förlossningen och var helt oförberedd på det.. 
 
Hur som helst. Hade inte direkt några känningar under fredagen mer än en irritation och brist på aptit.. Kom hem strax efter 16 och fixade lite hemma, poppade popcorn till fredagsmys och satte på film till mig och tjejerna... (Marcus var på after work med krogshow med sitt jobb) 
Gick och kissade och satte mig sen i soffan - och plask så gick vattnet! Gick på toaletten och det bara forsade. Då var klockan drygt 18. 
 
Nu rådde det inget tvivel om att det var vatten, men hade tidigare i veckan köpt clearblues fostervatten test så la ett sånt i och 2 av newborn blöjorna (1 räckte verkligen inte) innan jag ringde förlossningen. Eftersom jag är omföderska och bebis dessutom just legat i tvärläge ville de ha in mig, trots att jag inte hade värkar, så det var bara att ringa farmor som kom för att passa tjejerna och ringa hem Marcus! 
Var ju tvungen att förklara för Emma vad som hände och hon blev helt i eld och lågor - Speciellt över att mamma hade blöja! 
 
En sista magbild i all hast med en rätt låg mage
 
Farmor och Marcus kom ungefär samtidigt och tjejerna följde med farmor hem medan vi åkte in till förlossningen. 
 

Rådde inga tvivel om att vattnet gått - var trotts blöjor inne på par 3 av byxor. Tog ctg och hade ännu inga direkta värkar. Men skrevs in ändå eftersom bebis bara var i vecka 37 (36+5) och alltså inte riktigt fullgången.. Egentligen skulle jag upp till avdelning, men eftersom det brukar gå snabbt blev vi kvar på förlossningen och utskickade på promenad. Då var klockan 21.15.
 
Vi tog bilen till maxi och köpte fler mjukisbyxor till mig och värkarna kom något oftare så vi åkte tillbaka. 
Och mycket riktigt först kom värkarna oftare när vi gjorde ctg kurvan men bebis hjärtslag hade inte riktigt den kurvan så jag blev liggandes, på rygg, länge - och värkarna avtog. 
 
När vi var på maxi hade jag lite fått för mig att innan midnatt kommer bebis för det kändes så om man jämför med Alice förlossning. Men icke. 
 
Vid 12 är jag istället inte smärtpåverkad öppen 3 cm med en livmodertapp på drygt 2 cm och tvingas ligga still i sängen med antibiotikadropp. Ont i ryggen efter 2 timmar ryggläge i hård förlossningssäng börjar jag också få. Kan säga att det hela känns rätt deppigt. 
 
Vid 1 får jag ställa mig upp, tydligen var det jag kände som lite ryggont sammandragningar enligt ctg och när jag kom upp gjorde det mer ont. Just då tänkte jag äntligen! 
 

Men just då hade jag pauser mellan värkarna också. 
 
När klockan är 1.35 sätts skalp-elektrod och värkarna börjar göra rejält ont, och även komma tätare. 
 
Strax där efter börjar jag må illa och kräks och värkarna säger pang. Nu har jag värkar konstant. De undersöker igen och är fortfarande öppen 3 cm, men nästan utplånad, dock med hårda kanter... Då kan jag säga att jag får total panik, känns som att inget har hänt och det bara är pinvärkar. Marcus trycker på den "magiska punkten" i pannan som hjälpte så bra med Alice och det hjälper till viss mån, men inte tillräckligt. Jag kan vid det här laget inte fokusera blicken, kräks av smärta och inte andas igenom värkarna eftersom jag kräks. Ber om ryggmärgsbedövning 2.49 (enl journal), efter att ha föreslagit bricanyl och sovdos flera gånger utan gehör! Ångrar även bittert att jag gick till skolan istället för att ta det lugnt och sova, hade ju vid det här laget varit igång drygt 20 timmar och dessutom sovit dåligt natten innan. 
 
Epiduralen läggs 3.10 och min förhoppning är att jag ska få vila  iaf 5 - 10 minuter mellan värkar eller vad som helst. Istället kommer krystvärkarna och jag är öppen 9 cm. Tack för den! Blev ingen paus alls, men själva magen gjorde inte ont och jag kunde fokusera på vad jag skulle göra. Och inte konstigt att det gjorde ont när jag öppnat mig på mindre än en timme. 
 
Vid 3.30 får jag klartecken att krysta, och ytterligare 15 minuter är hon ute. En stor och lite tidig tjej som kommer upp på bröstet! 
 
Trött men glad mamma 
 
Lilla Iris Ellen 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:




Trackback
RSS 2.0